Flera nya regelverk träffar Bankgirot 2023

Det är bra för Bankgirots kunder och leverantörer att känna till att flera nya regelverk som påverkar Bankgirot är på intåg, menar Erik Kjellberg, Chief Compliance Officer Bankgirot

En ny lag om clearing och avveckling av betalningar, en ny föreskrift gällande penningtvätt och en ny Riksbankslag. 2023 innebär ovanligt många nya regelverk som påverkar Bankgirots verksamhet, konstaterar Erik Kjellberg, Chief Compliance Officer.

Det är bra för Bankgirots kunder och leverantörer att känna till att flera nya regelverk som påverkar Bankgirot är på intåg, menar Erik Kjellberg.

- När vi ska anpassa verksamheten till de nya regelverken kan det eventuellt märkas på lite olika sätt, säger han.

Den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar berör clearingorganisationer – i dagsläget enbart Bankgirot. I det förslag som varit på remiss vidgas lagens omfattning vilket kan innebära att andra aktörer kan komma att behöva söka tillstånd för sin verksamhet. Lagen ska ersätta den nuvarande regleringen, och blir den lag som huvudsakligen kommer att omfatta Bankgirots verksamhet. Lagförslaget från Finansdepartementet har varit ute på remiss hos berörda instanser och nu behandlas alla yttranden hos lagstiftaren. Det uttalade målet är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli i år.

Digitaliseringen kräver förändring
Den nuvarande lagstiftningen utformades i huvudsak i mitten av 1990-talet och sedan dess har det skett stora förändringar på betalningsmarknaden, inte minst den snabba digitaliseringen.

- Den nya lagen innebär en modernisering av lagstiftningen och syftar bland annat till att hålla jämna steg med finansmarknaden i övrigt, säger Erik Kjellberg.

Eftersom störningar i betalsystemet kan få stora konsekvenser för samhället innehåller lagförslaget bland annat nya krav på riskhantering, kontinuitet och cybersäkerhet.

- Det kommer att bli ett spännande arbete. Kraven i lagförslaget är mer detaljerade än idag men vi bedömer att Bankgirot i allt väsentligt redan uppfyller lagkraven. Men det är först när vi ser det slutliga lagförslaget och Finansinspektionens eventuella föreskrifter som vi ser vilka förändringar som eventuellt behöver göras, säger Erik Kjellberg.

Erik Kjellberg berättar om fler förändringar i digitaliseringens spår.

- En regelverksförändring som trädde kraft 1 januari gör att Bankgirot som clearingorganisation är skyldig att på begäran lämna uppgifter till Finanspolisen för utredningar om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Däremot har Bankgirot ingen övervakningsskyldighet, det ansvaret ligger även fortsättningsvis på instituten som deltar i Bankgirots betalningssystem.

En osäker omvärld ställer nya krav
Den nya Riksbankslagen som också trädde i kraft 1 januari innebär att Riksbanken har fått ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar i såväl krissituationer som inträffar under fredstid som i en situation där höjd beredskap råder. Det nya ansvaret betyder att Riksbanken får en samordnande, kravställande och övervakande roll. Riksbanken ska samordna förebyggande och förberedande arbete med företag som bedriver verksamhet av särskild betydelse för genomförandet av betalningar, som bland annat Bankgirot.

- Vi på Bankgirot arbetar ständigt hårt för att säkerställa stabilitet i betalningssystemen, det är vårt viktigaste uppdrag. Med rådande omvärldsläge är det ännu högre prioriterat. Den finansiella sektorn måste fungera även vid kris och förhöjd beredskap, säger Erik Kjellberg.

Sammantaget är det ovanligt många nya regelverk som berör Bankgirot i år. Men Erik Kjellberg darrar inte på manschetten, han har lång erfarenhet från finanssektorn och har bland annat arbetat på Finansinspektionen och som compliance-chef på Nordea.

- Det är en spännande bransch! All lagstiftning inom finanssektorn handlar i slutändan såväl om att skydda stabiliteten i det finansiella systemet som den enskilda konsumenten. Det kan få en väldig påverkan på samhället om systemen inte fungerar.